slutsats.

...jag kommer aldrig att bli kär.
det var jättetrevligt men det finns verkligen ingen attraktion. ingen. ah, jag blir så trött på det här. kan inte någon bara packetera ihop den där människan som jag faktiskt var attraherad av, skicka honom på posten (han bor ju så förbannat långt bort) och säga åt honom att skärpa till sig? alternativt, hitta någon i närheten av mig som jag faktiskt skulle kunna få någonslags känslor för. just nu finns det bara en enda person som får mitt hjärta att skutta till litegrann och han är bara en vän (och bor också alldeles för långt bort). är det det här som kallas vår-känslor? näääe.