Saturday, August 18, 2007
allting kan ga i tu...
men mitt hjarta kan ga i tusen bitar. och gor det alldeles for ofta. jag undrar hur manga ganger en manniska klarar att dras ifran de som hon alskar utan att ga under. kommer jag att bli kylig snart? usch. att skiljas fran sydamerika kanns tufft. riktigt javla skittufft. visst, mycket blev inte som jag tankt mig och manga saker ar langt battre hemma. MEN har finns en livsgladje som ar helt underbar. manniskor som bryr sig pa riktigt. det ar omoligt att vaxla ett ord med en manniska utan att ga darifran med telefonnummer till halva personens slakt. och detta bara av vanlighet. underbart.
mycket i deras liv ar tufft som tusan men visst kan de agna nagra minuter at en forvirrad gringo. och det betyder nagot.
sen gor det forbaskat ont att veta att nagra av de finaste manniskor man vet bor alldeles for langt bort. hur hade livet varit med dem tatt inpa? helt annorlunda? vem vet. de ar fortfarande alldeles for langt bort.
sen har vi framtiden. har snackar vi big time angest. tydligen maste jag infinna mig i stockholm den 22 augusti om jag vill ga juridik. det ar ju typ iovermorgon. halla? hur ska det ga? vad vill jag? vart ska jag ta vagen? jag ar sa snurrig att jag varken vet ut eller in. plussa pa den fetaste klumpen i magen du nagonsin kan forestalla dig sa har du mitt liv i ett notskal fortillfallet. aj, satan, vad ont det gor!
samtidigt ar jag ju sa forbannat lyckligt lottad som har mojligheten att fa umgas med dessa manniskor, mojligheten att resa runt ensam i en manad, ihop med alskade en manad. det ar verkligen ingenting man kan ta forgivet. och jag har alskat det, som jag har alskat det. och hatat det. men alskat det anda.
jag ar ledsen att jag inte hr nagot sammanhang i nagot jag skriver men det ar svart att strukturera tankar nar sjalen gor uppror.
sjalen ja. igar tillbringade tiiram, marcos, maru, nano & jag 4 timmar pa crepes & waffles (mmm!) och bara hangde. tydligen ar jag den minst svenska sjalen av alla svenskar de nagonsin traffat. marcos havdade att min sjal ar en latinos. jag blev glad.
trots min kritvita hy och uppenbarliga svarigheter med hetta (mucho svett mina vanner, mucho svett) sa ar mitt hjarta tydligen i helt ratt miljo. jag kan nog inte annat an att halla med.
tyvarr hjalper det mina framtidsval ytterst lite. men hey, jag ar latino i hjartat! det ar alltid nagot. och nagot duger for mig.
ses i sverige imorgon. hjalp! ¶ 8:16 PM
mycket i deras liv ar tufft som tusan men visst kan de agna nagra minuter at en forvirrad gringo. och det betyder nagot.
sen gor det forbaskat ont att veta att nagra av de finaste manniskor man vet bor alldeles for langt bort. hur hade livet varit med dem tatt inpa? helt annorlunda? vem vet. de ar fortfarande alldeles for langt bort.
sen har vi framtiden. har snackar vi big time angest. tydligen maste jag infinna mig i stockholm den 22 augusti om jag vill ga juridik. det ar ju typ iovermorgon. halla? hur ska det ga? vad vill jag? vart ska jag ta vagen? jag ar sa snurrig att jag varken vet ut eller in. plussa pa den fetaste klumpen i magen du nagonsin kan forestalla dig sa har du mitt liv i ett notskal fortillfallet. aj, satan, vad ont det gor!
samtidigt ar jag ju sa forbannat lyckligt lottad som har mojligheten att fa umgas med dessa manniskor, mojligheten att resa runt ensam i en manad, ihop med alskade en manad. det ar verkligen ingenting man kan ta forgivet. och jag har alskat det, som jag har alskat det. och hatat det. men alskat det anda.
jag ar ledsen att jag inte hr nagot sammanhang i nagot jag skriver men det ar svart att strukturera tankar nar sjalen gor uppror.
sjalen ja. igar tillbringade tiiram, marcos, maru, nano & jag 4 timmar pa crepes & waffles (mmm!) och bara hangde. tydligen ar jag den minst svenska sjalen av alla svenskar de nagonsin traffat. marcos havdade att min sjal ar en latinos. jag blev glad.
trots min kritvita hy och uppenbarliga svarigheter med hetta (mucho svett mina vanner, mucho svett) sa ar mitt hjarta tydligen i helt ratt miljo. jag kan nog inte annat an att halla med.
tyvarr hjalper det mina framtidsval ytterst lite. men hey, jag ar latino i hjartat! det ar alltid nagot. och nagot duger for mig.
ses i sverige imorgon. hjalp! ¶ 8:16 PM
Comments:
<< Home
jag tycker i alla fall att det ska bli helt underbart att ha dig lite närmre mig. och jag hoppas så mycket att vägarna ska ta dig till skåne!!! PUSS
nja, jag måste säga att jag blir asprovocerad av att få höra sådana kommentarer, för jag tycker att de är - om jag ska dr det lite längre än kanske är rimligt - fulnationalistiska, kulturellt okänsliga och ganska ogrundade. för kontentan av det de säger är: "det som är bra med dig är attribut som vi härmed tillskriver våran kultur. du är bra för att du är som oss." man ba VA? vad har de för rätt att kläcka sådana nedlåtande kommentarer om kulturella drag de troligtvis inte vet särskilt mycket om. sådant grundas på mycket onyanserade generaliseringar och jargonger som iaf jag blir irriterad av. och visst, det fina med att få höra sådana kommentarer är att de får en att känna sig inkluderad, men så fort jag fick höra något sådant riktat mot mig i brasilien påpekade jag bitskt att jag ansåg mig vara typiskt svensk, punkt slut.
men men välkommen tillbaka till svea rike och lycka till med högskolebeslut! ses i sthlm?
men men välkommen tillbaka till svea rike och lycka till med högskolebeslut! ses i sthlm?
# posted by 
: 1:53 PM
: 1:53 PM
jag tycker också att jag är typiskt svensk, i mångt och mycket iallafall. nu ångrar jag lite att jag inte frågade mer om på vilket sätt de menade - även om jag är bombis på att de inte menade något nedlåtande om svenskar i allmänhet (man måste ju komma ihåg att många av de här personernas allra bästa vänner är svenskar). men det är helt klart intressant hur negativa egenskaper automatiskt tillskrivs "svenskheten". dock oftast av oss själva skulle jag vilja säga...
Post a Comment
<< Home
